För- och nackdelar med lång återbetalningstid av lån

Det är lätt att inse att den totala räntan blir lägre för lån med kort återbetalningstid då man betalar av lånet med högre belopp. Den totala räntan blir högre med lång återbetalningstid som ger lägre avbetalningsbelopp. När man som potentiell låntagare vill göra en kalkyl på olika alternativ kompliceras det av att de allra flesta lån idag är av typen annuitetslån. Detta är lån där man betalar samma summa varje månad under lånets löptid, men där man i början av löptiden betalar mer ränta än amortering.

Räntor och avbetalning för annuitetslån

Formeln för att räkna ut annuitetsbeloppet vid lånebelopp L, räntan r och annuitet n är L * R / [1 – ( 1 – r)] ^ (-n), och den är inte helt enkel att hantera. Men det finns ett flertal sajter på Internet där man kan utföra dessa beräkningar. I diskussionen nedan används annuitetslån som exempel trots att det är en mer komplicerad metod, men de allra flesta lån må det så vara hopbakslån eller vanliga blancolån är trots allt av typen annuitet.

Som exempel för ett lån med olika återbetalningstider kan vi tänka oss ett lån på 500 000 kronor med 5 % ränta, och tre olika återbetalningstider.

Exemplet illustrerar tydligt de två motstridiga effekterna av olika löptider. Kort löptid ger höga månadsbetalningar, men den lägsta totala räntan. Lång löptid ger lägre månadskostnad till tydligt högre räntekostnad.

Välj rätt återbetalningstid – Månadsinbetalningen styr lånet

För många låntagare finns naturligtvis en högsta gräns för månadsinbetalningar som styr vilken återbetalningstid som de klara av. I exemplet är månadskostnaden på 20 år endast en tredjedel av kostnaden på 5 år, men å andra sidan hamnar räntekostnaden i det fallet på ett runt fyra till fem gånger högre belopp. Vissa kan förstås invända att den verkliga räntekostnaden blir lägre genom skatteavdrag. Det är förvisso sant i nuläget, men det pågår ganska livliga politiska diskussioner om att ta bort ränteavdraget, vilket gör det osäkert om det kommer finnas i framtiden.

Ur en strikt ekonomisk synpunkt är det tydligt att det är mest fördelaktigt med korta återbetalningstider. I dessa fall betalar låntagaren mindre ränta, och med långa återbetalningstider måste man dessutom förutsätta att framtiden är stabil under en mycket lång tid framåt. Vid ett lån på 20 år måste låntagaren förlita sig på att hon eller han inte kommer drabbas av sjukdom, arbetslöshet, skilsmässa eller något annat som påverkar ekonomin.

Räntebindningstid – en okänd felkälla

En annan nackdel med långa löptider är utan tvekan räntebindningstiden. Det 5-åriga lånet i exemplet kan med säkerhet få med en ränta som är bunden under alla 5 år, men det 20-åriga lånet måste troligen skrivas om 3-4 gånger under löptiden, eftersom bankerna sällan ger längre räntebindningsperioder än 5-6 år. Det bidrar till en betydande osäkerhet för vad lånet verkligen kommer att kosta. Under åren 5-20 kan ränta stiga avsevärt från dagens nivå.

Även om vi tittar på skillnaden mellan 5 år och 10 år i återbetalningstid i tabellen med en fast ränta på 5 % måste vi fråga oss om den lägre månadskostnaden är värd över 70 000 kronor i ökad total ränta.

Återbetalningstid huslån

Fallet med långa återbetalningstider blir speciellt tydligt när man tittar på huslån. I exemplet nedan visas tre olika återbetalningstider för ett lån på 3 miljoner kronor till 5 % ränta. Det är lätt att förstå att speciellt unga familjer attraheras av långa återbetalningstider för att få utrymme över för annat i hushållsbudgeten, men dessa måste också vara medveten om att de då drar på sig mycket större räntekostnad. I fallet på 50 år som vi ser i tabellen nedan är lånet nästan betalt en extra gång jämfört med fallet på 30 år.